Jo, det var jag med extraljusen igen. Det är klart nu.
Det var en match faktiskt. Klas-Göran skrev och berättade att han bara tryckt i
ett relä och dragit fram två kablar till lamporna så var det klart sedan. Kan
det bli enklare.
Jag började med att försöka reda ut vad ett Falsben är. jag hade aldrig hört
uttrycket förut. Efter att ha studerat anvisningarna noga kom jag fram till att
det var en rund plastbit som man skulle använda för att ta bort diverse olika
plastpaneler. Den första panelen skulle jag bara känna lite på med bara
händerna. Då hoppade den loss direkt. Skit i Falsbenet, här är det andra ben som
gäller. Stärkt av den framgången skulle handskfacket bort. Fem skruvar senare
satt det fast i ett luftmunstycke men det löste sig ganska enkelt. Det gäller
att göra saker och ting i rätt ordning enligt anvisningarna. Hej och hå det går
ju som en dans det här. Ja, det var ju förstås bara halva handskfacket jag fått
loss. Halva var kvar. Fyra skruvar och ett luftmunstycke senare var även den
delen borta. Nu återstod endast att lossa det skydd som sitter över
säkringscentralen. Det sitter med två clips där framsätespassageraren har sina
fötter. Bra ställe att ha säkringarna på. Särskilt om det är vinter och snömodd,
issörja eller en kladdig grusväg om våren. Här spelar inte finkostym eller
arbetskläder någon roll. Ner på knä bara och för att se vad man gör gäller det
att ha en ficklampa eller sladdlampa med sig. Man lägger huvudet på golvet för
att se de små hål där ett smalt verktyg ska trycka in ett stift en centimeter.
Är ni med. Vilket dj....a ställe att ha säkringarna på. Den som konstruerat
detta borde ha sparken. Ska man behöva ringa till verkstaden för att byta e
säkring. Jag fick i alla fall inte upp locket. Det skulle tas loss ett
kontaktstycke på elcentralen. Det gick som tur var att göra det utan att dra
fram den. Då var det bara att stoppa i två små kontakter i kontaktstycket.
Enkelt? Neeej. Den första gick bra men den andra var hart när omöjlig.
Arbetsställningen var inte optimal, som ni säkert förstår. Den gick så
trögt att det var knappt att den gick att få i med hjälp av tång. När den var på
plats var krampen ett faktum.
I motorrummet hängde en kabel och väntade på att få
komma in i kupén. En kraftig gummipropp skulle forceras genom att göra
ett hål i den. EN hålvidningstång skulle se till att hålet hölls öppet
medan man trädde i en trådspiral för att med hjälp av den dra igen
kabeln i maskinrummet. Jo, det lät enkelt. Till saken hör att Volvo
lyckats få dit en skyddslang för sex kablar till de två som skulle
igenom det lilla hål jag gjort. Varför så tjock slang? Den gick att
klippa av och sedan gick det lättare. Att koppla in de två sladdarna i
ett kontaktstycke och klämma dit ett relä var rena barnleken. Montering
av en kontakt i en plastpanel var inte heller svårt och sedan var det
dags att provköra det hela. Hurraaaa det fungerade. Det var bara det att
det blivit en störning på avgasreningen. Det var i alla fall det besked
som varningslampan gav. Skit också. Är det inte det ena så är det det
andra som flickan sade som blödde näsblod. Det kändes som ett dyrt fel.
Avgasrening är allvarliga saker. Den dagen den sorgen. Jag satt tillbaka
alla grejer jag plockat loss och det så bra ut. Nu återstod bara att
ställa in lamporna så de lyser där de ska lysa. Vid provkörning i mörker
kunde man konstatera att man bländade ett och annat lågtflygande
flygplan, man hade full kontroll på ekorrarna i trädtopparna och att så
kunde man inte ha det på det viset. Enkelt ordnat. Lossa ett par skruvar
och justera till det lite. Nu är det tillräckligt bra
Nu har vi bra ljus på V 50'n. Bra helljus i alla fall.
Nu hoppas vi bara att de som ligger för nära bakom inser att det är
lurigt att ligga så nära. Nu ser man ju ännu fler djur än tidigare så
kanske man bromsar oftare. Jag hittade även en guldgruva via garaget.org
Du som har en Volvo kan få mycket tips och monteringsinstruktioner här
Nu blir det inte mer skruva förrän avgasreningen ska
fixas.
Christer
|
