Efter midsommar och lite annat.

Välkommen till Ulrika

Nu har det varit midsommar och vi såg inte till några kravaller i Ulrika. På andra ställen hade det väl varit drag så det räcker till. Jag kan inte förstå varför man beväpnar sig med knivar, yxor, basebollträn och skjutvapen när man går ut för att festa. Vad är det då för vits med att gå ut för att ha kul? Det kanske är slagsmålet, hur man sakta men säkert bankar skiten ur en annan som är kul. Kanske det är jättefestligt att se en yxa sitta i en annan kropp. Vad vet jag. När jag var ung blev det slagsmål ibland. Då var det mer ärligt. Den som föll fick ligga utan att bli sparkad och hoppad på. Idag verkar det vara mer regel än undantag att man blir sparkad sönder och samman. Jag ser inte det roliga i detta.

Inget vidare ämne att inleda med, eller hur? Det finns ju roligare saker att skriva om. Till exempel hur vi firade midsommar i Ulrika. Vi gjorde som vi brukar. Dagen innan kläddes midsommarstången. Som Vanligt kördes den sedan på en vagn till Källeryds hembygdsområde. Dragspelet fanns naturligtvis med för tjugonde året. Undantagslöst dansades det folkdans. Samma grupp som förra året. Sedan gick vi som vanligt hem och åt sill och potatis med en ensam stackars snaps till. En öl till maten sedan var festen över. Så skönt det var dagen efter. Ingen mage som ojade sig över vad jag ätit och druckit dagen innan. Ingen huvudvärk som hotade att spränga huvudet i småbitar. Jag mådde helt enkelt bra.

Nu stundar landsbygdsdagen i helgen som kommer. Då blir det väl några aktiviteter i anslutning till butiken. Det brukar det vara. Några försäljare kommer troligen att sälja något, smycken, kläder och keramik kanske. Jag vet inte vad det blir faktiskt.

Vi kommer att ha ett bakluckeloppis till. Den 16/7 klockan 10 – 15. Då är alla hjärtligt välkomna, både säljare och köpare. Vi hoppas på många besökare. De är mycket viktiga. Utan köpare kommer inga säljare och då blir det tack och god natt för loppiset. Kanske vi ska ha någon kringverksamhet, eller bakomstation som vi säger på mitt jobb. Det kanske kan locka. Vi har ju en sådan verksamhet vid närmare eftertanke. Museet är öppet samma tid som loppiset. Dit ska man gå.

Jag går till museet ibland. Det är en rogivande atmosfär där inne. Att sätta sig och begrunda ett föremål och försöka tänka sig in i hur det var på den tiden. Vad som rörde sig i huvudet på den som tillverkade och kanske även använde föremålet. Endast fantasin sätter gränser. Det finns de som tycker att jag är konstig när jag beskriver hur jag kan sitta och titta på en sak från förr och låta tankarna fara som de vill. Kanske är jag det eller kanske inte. Gör ett besök i museet om ni ändå är här. Det kostar bara 20 kronor.

Än en gång

Välkomna till Ulrika

Christer

Webbplatsen uppdaterades søndag 28 december 2008