|
Det finns en katt i byn som det är
lite synd om. Han bodde i ett hus en bit bort på Kisavägen ända till en dag då
han plötsligt inte fick komma in mera. Ett rykte gör gällande att det flyttat in
en ny karl till kattens ägare. Hur det är med den saken låter vi vara osagt men
ryktet säger så. I vilket fall som fick katten mat och vatten i ett uthus och
det var ju omtänksamt men han fick inte komma in. Farmor till katt ägaren var
nöjd med den lösningen enligt vad hon själv sade då jag träffade henne vid ett
tillfälle.
Katter är ju anpassningsbara så
Gustaf flyttade in i verkstaden hos Ugglan Snickeri. Där bodde han bra
med både värme, mat och sällskap. Att hyvlar och fräsar med mera väsnas
tog han med ro. Katter är ju som de är, det vet väl alla. Eftersom
Gustaf är en hankatt så skulle reviret skötas och han drog runt lite på
byn. Bland annat pinkade han på vårt partytält. Det var ju inte så bra
men det gick ju inte att göra så mycket åt det eftersom skadan redan var
skedd. Nu tänkte man ju lite om kringdrivande katter i allmänhet och
okastrerade hankatter i synnerhet. Varför kan man inte kastrera sin
katt. Det finns ju ingen anledning att inte göra det om man bortser från
att det kostar några kronor. Men har man inte pengar till kastrering
kanske man ska ompröva beslutet att skaffa en katt.
Vi har själva två katter en före
detta hankatt och en före detta honkatt. De är alltså kastrerade båda
två och vi överlevde den ekonomiska belastningen. De är dessutom
innekatter och om de går ut är hankatten i band medan honkatten inte
lämnar tomten. Det är hon för rädd för. Hon blev kanske lite fel i
huvudet när hennes första ägare försökte kväva henne tillsammans med
sina syskon i ett par plastkassar. Nu överlevde kattstackarn detta
vansinnesdåd och killen fick sitt straff.
Nu till det allvarliga. Ikväll kom
Gustaf in på vår tomt igen. Han gör det ibland. Han brukar hälsa på vår
hankatt, Simon och det brukar inte hända något särskilt. Det gjorde det
inte idag heller förrän han träffade på vår honkatt. Jag vet inte varför
men det utbröt ett kattslagsmål i partytältet. Majsan, ja honkatten
heter så av någon anledning, skrek och försökte ta sig in med Gustaf
efter. Mycket päls låg på marken. Jag fyrade då av en liten snöborste
som jag brukar ha i bilen och Gustaf insåg att det kunde vara farligt
att vara kvar. Troligtvis hade han kommit med in om jag inte varit i
vägen och då vet jag inte hur det gått.
Nu till vad jag tycker. Jag tycker
väldigt illa om katter som springer och märker revir på vår tomt. Det
luktar pest. Dessutom använder de våra rabatter när de blir nödiga, både
hon- och hankatter. Våra katter går inte i andras rabatter så jag anser
att man har rätt att kräva att det inte går några andra katter i våra
rabatter. Rätt eller fel?
Nu har det gått flera timmar sedan
överfallet på vår katt och hon har inte varit synlig förrän nu. Det
stackars livet blev väl mer vettskrämd än hon brukar vara. Vad Gustaf
beträffar är det lugnast att han håller sig på utsidan av tomtgränsen.
Christer
|