Välkommen till Ulrika

Om utslängda katter med mera

Hem

Arkivet

 

Om när vår katt fick stryk av Gustaf

Det finns en katt i byn som det är lite synd om. Han bodde i ett hus en bit bort på Kisavägen ända till en dag då han plötsligt inte fick komma in mera. Ett rykte gör gällande att det flyttat in en ny karl till kattens ägare. Hur det är med den saken låter vi vara osagt men ryktet säger så. I vilket fall som fick katten mat och vatten i ett uthus och det var ju omtänksamt men han fick inte komma in. Farmor till katt ägaren var nöjd med den lösningen enligt vad hon själv sade då jag träffade henne vid ett tillfälle.

Katter är ju anpassningsbara så Gustaf flyttade in i verkstaden hos Ugglan Snickeri. Där bodde han bra med både värme, mat och sällskap. Att hyvlar och fräsar med mera väsnas tog han med ro. Katter är ju som de är, det vet väl alla. Eftersom Gustaf är en hankatt så skulle reviret skötas och han drog runt lite på byn. Bland annat pinkade han på vårt partytält. Det var ju inte så bra men det gick ju inte att göra så mycket åt det eftersom skadan redan var skedd. Nu tänkte man ju lite om kringdrivande katter i allmänhet och okastrerade hankatter i synnerhet. Varför kan man inte kastrera sin katt. Det finns ju ingen anledning att inte göra det om man bortser från att det kostar några kronor. Men har man inte pengar till kastrering kanske man ska ompröva beslutet att skaffa en katt.

Vi har själva två katter en före detta hankatt och en före detta honkatt. De är alltså kastrerade båda två och vi överlevde den ekonomiska belastningen. De är dessutom innekatter och om de går ut är hankatten i band medan honkatten inte lämnar tomten. Det är hon för rädd för. Hon blev kanske lite fel i huvudet när hennes första ägare försökte kväva henne tillsammans med sina syskon i ett par plastkassar. Nu överlevde kattstackarn detta vansinnesdåd och killen fick sitt straff.

Nu till det allvarliga. Ikväll kom Gustaf in på vår tomt igen. Han gör det ibland. Han brukar hälsa på vår hankatt, Simon och det brukar inte hända något särskilt. Det gjorde det inte idag heller förrän han träffade på vår honkatt. Jag vet inte varför men det utbröt ett kattslagsmål i partytältet. Majsan, ja honkatten heter så av någon anledning, skrek och försökte ta sig in med Gustaf efter. Mycket päls låg på marken. Jag fyrade då av en liten snöborste som jag brukar ha i bilen och Gustaf insåg att det kunde vara farligt att vara kvar. Troligtvis hade han kommit med in om jag inte varit i vägen och då vet jag inte hur det gått.

Nu till vad jag tycker. Jag tycker väldigt illa om katter som springer och märker revir på vår tomt. Det luktar pest. Dessutom använder de våra rabatter när de blir nödiga, både hon- och hankatter. Våra katter går inte i andras rabatter så jag anser att man har rätt att kräva att det inte går några andra katter i våra rabatter. Rätt eller fel?

Nu har det gått flera timmar sedan överfallet på vår katt och hon har inte varit synlig förrän nu. Det stackars livet blev väl mer vettskrämd än hon brukar vara. Vad Gustaf beträffar är det lugnast att han håller sig på utsidan av tomtgränsen.

 

Christer