En del saker som jag grunnat på.

 Nu inför den kalla säsongen eller kanske mest nu när mörkret är som mörkast kan man fundera på varför det finns en del egotrippade konstiga varelser med snabba bilar som nödvändigtvis måste ha sina spoilerljus/dimljus tända ihop med halvljuset. Det är ju i och för sig kanske bra för då slipper jag se den fotgängare eller cyklist som tar sig fram i vägkanten. Visst är det praktiskt? Det gäller tydligen att det ska vara så ”tufft” eller ”fränt” som det bara går. Visst är det snyggt med spoilerljus men varför ska de vara tända vid möte? En del är så starka att det är snudd på omöjligt att se något överhuvudtaget förutom det starka ljuset. Kanske det är ljuset i tunneln som möter oss på detta sätt. I så fall undanber jag mig det ljuset.
Sedan finns det andra typer av belysning. Enkelsidig belysning är ganska vanligt. Det går väl an om den lampa som fungerar är närmast vägens mitt. Då går det att se var den mötande befinner sig. Värre är det då den fungerande lampan sitter till höger. Hur går det sedan om även den sista lampan slocknar. Gör man som han på cykeln i Västra Harg? Det är en cyklist jag möter nästan varje kväll. Han kör utan belysning och med en väst eller jacka där reflexmaterialet slutade fungera för länge sedan. Han lever lite farligt tycker jag. Kanske det är för dyrt med en ordentlig belysning på cykeln. Vad vet jag?

Ett annat fenomen jag tänkt på en del är varför lantbrukare måste ha tio lampor tända bakåt och i bästa fall bara två (eller en) framåt vid färd till eller från sina åkrar. Vad jag känner till får man bara föra vitt ljus framåt och ljus som riktas bakåt ska vara rött. Har jag fel? Ska det vara så svårt att släcka arbetsljuset när man kommer upp på vägen? Vitt ljus bakåt förekommer ganska flitigt även bland lastbilsförare, särskilt timmertransporter. Då är det inte bara längst bak som det lyser vitt utan efter hela ekipagets längd finns ett antal lampor. Kan det vara så att det är en komplicerad process att tända och släcka sådan belysning? I så fall bör väl den processen förändras så det blir lika lätt som på mina bilar. En enkel strömbrytare gör jobbet lätt. Eller är det så att man skiter i att släcka för att det snart ska tändas igen? Nej, så kan det ju inte vara. Jag såg en bild på en bil som kört in i en plog bakom en traktor. Ingen vacker syn kan jag säga. Då plogen var i höjd med instrumentbrädan hade bilen stannat. Kan man förmoda att föraren kände en viss lättnad när det stannade? Detta om fordonsbelysning.

Att kommunen har ansvaret för väghållning inom tätort stämmer väl till viss del. Det som man kan reagera för är den dåliga belysning som finns vid merparten av övergångsställena i Linköping. På en del platser är det faktiskt så bra som man kan begära. På andra ställen är det ett otäckt ”skumme”. Om man åker Kaserngatan passerar man ett antal övergångsställen som är höljda i dunkel. Lägg därtill att de flesta ska klä sig i mörka höstkläder. Reflex!!! Vad är det? Bilarna ska stanna om en fotgängare har för avsikt att gå över. Naturlagar är till för att övervinnas. Det vill säga att stoppsträckan är noll meter vid övergångsställen. Lägg alla parametrar tillsammans så uppstår en otäck situation. Finns bara förutsättningarna för att se någon vid ett övergångsställe så finns också förutsättningar för att stanna. Det vill säga belysning, reflex och en gnutta av självbevarelsedrift hos fotgängarna. När Calles mamma blev påkörd på övergångsstället vid Eskadern hade hon bara en kommentar. ”bilarna ska stanna. Att hon bara klev rakt ut framför en bil hörde inte till saken, inte heller att det var halt. Bilar ska stanna. Naturlagar!!! Vad är det? I Kisa finns ett övergångsställe som nog är ett stort steg i rätt riktning. Bra belysning, smalt så bilar inte kan mötas och dessutom inte inbjuder till hög fart. Så skulle det se ut på fler ställen. Det finns sådana ställen även i Linköping. Motsatsen finns i Mjölby. Där finns ett par ställen som är lite skumma och där cyklar kommer i hög fart från höger på väg mot BT. Där är det sport att vara bilförare. Man vill ju inte köra på någon.

Vi har inte nämnt ordet cyklist i detta resonemang. De förtjänar en egen avhandling. De kommer i full fart från höger eller vänster för att passera vägen du kör på. Hur ska man hinna med att se dem, beräkna deras hastighet, reagera och få stopp på bilen innan det händer en olycka. Det finns några ställen som är särskilt riskfyllda. Vid korsningen Grenadjärgatan Nygårdsvägen händer det ofta att det kommer cyklister i fart 100 med lätt utförsbacke från järnvägsundergången. Råkar det sedan vara grönt ljus för dem samtidigt som biltrafiken har grönt blir det svårt. Bilföraren som är framme vid trafikljuset kan ju omöjligt se att det kommer en cykel farande i hög fart eftersom den kommer snett bakifrån, väl utanför backspegelns siktfält. Alltså tar han fart och svänger. Samtidigt kommer cykeln farande i fart som gör att det är nästan omöjligt att få stopp på cykeln. Där är situationen. Jag har sett den många gånger. Cyklister verkar inte ha någon som helst önskan att överleva en tur i trafiken. Inte alla i alla fall. Kanske man skulle titta lite på hur man får ner farten på bilar. Bygg en chikan för  cyklar så kanske farten minskar.

Det var några tankar som far igenom huvudet ibland. Det finns mer men det får bli en annan gång. Vi kan sammanfatta det så här.

Var rädda om varandra i trafiken. Ta med lite sunt förnuft. Kontrollera belysningen ofta. Blända inte medtrafikanter med felaktig belysning. Tänk på att dimbakljus ska släckas då ett fordon åker bakom. De bländar också. Som fotgängare borde det vara en självklarhet att bära reflex även om det inte ser ”tufft” ut bland ungdomarna.

Utdrag ur Vägtrafikkungörelsen

”Grundregler 

5 § Vägtrafikant skall iakttaga den omsorg och varsamhet som till
förekommande av trafikolycka betingas av omständigheterna.
Han skall uppträda så, att han ej onödigtvis hindrar eller stör trafiken.
Vägtrafikant skall även i övrigt visa hänsyn mot andra vägtrafikanter
och dem som bor eller uppehåller sig vid vägen.”

Nu ska vi försöka överleva vinterns alla faror med snö, is och saltade vägar som lämnar spår på vindrutan som är i det närmaste omöjligt att se igenom om spolartanken skulle råka bli tom.

Christer