![]() |
![]() |
|
Möte med Vägverket |
|
|
|
Trafiksäkerhetsfrågor och hur vi går vidare |
|
På kvällen den 20/6 träffades två representanter från
Vägverket (VV) delar av styrelsen för Ulrika Företagarförening för att diskutera
lite förutsättningslöst med anledning av en skrivelse som skickats av Byalaget.
Frågorna som skulle redas ut var egentligen inte av "saknatur" utan mera hur det
fungerar. Vem kan göra vad och hur får man fram pengar? Trafiksäkerhet är dyrt.
Det finns en mängd frågor att belysa vid
framtagning av en plan för förbättring av trafiksäkerheten.
Trafikflöden, hastigheter och en mängd andra frågor ligger med i den
samlade bedömningen. Det kanske inte heller är kristallklart för alla
vem som "äger" vägen. Vägverket ansvarar för allmänna vägar av typen
Ulrika-Rimforsa. Länsstyrelsen har beslutsrätten när det gäller
hastighetsbegränsningar, visserligen brukar vanligtvis VV vara med på
samråd innan hastigheter bestäms. Kommunen har suverän beslutsrätt inom
tättbebyggt område, det vill säga innanför tätortsskyltarna. Angående trafiksäkerhetshöjande åtgärder finns en del att läsa i den samrådshandling som redovisades på mötet om ny detaljplan. Det som kunde göras omedelbart var att få till stånd en tillfällig hastighetsbegränsning, gällande under badsäsog, mellan tätortsskylten vid kyrkan ner till korset vid Ammundebo. Att bygga gång- och cykelbanor kräver mer arbete. Kommunen ska vara med som delfinansiär och det ska finnas planer för trafiksäkerhetsarbete. Ju fler delfinansiärer som är med desto enklare torde det vara att få något gjort. Nu finns ju även ett nytt leaderområde, Folkungabygd, som skulle kunna bidra med medel. Det var i grova drag vad som avhandlades vid mötet. Nu återstår bara en massa arbete med kontakter med politiker och tjänstemän i den kommunala förvaltningen. De flesta kanaler är uppoljade och samarbetet med att ta fram förslag och pengar till förbättringar torde inte vara tungrott kanske. Det mesta kan upplevas som tungt och snårigt då man blandar in kommunallagen och andra lagar men vi får väl hoppas på det bästa.
|
|